Om Oss

Emma

Foto: Matilda Wik

Jag föddes måndagen den 19 mars 1984 i Norrköping kl 10:16. Hela livet, bortsett från några år, har jag bott i den lilla byn Vånga som ligger några mil nordväst om Norrköping. Där bor fortfarande mina föräldrar samt min storasyster med familj. Efter gymnasiet utbildade jag mig till lärare för just gymnasiet i ämnena historia och samhällskunskap, men på grund av svårigheterna att finna ett jobb inom skolväsendet har jag skolat om mig och arbetar idag på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

 

Hur jag träffade Tomas:

Efter att jag kände att någon fattades i mitt liv, la jag ut en annons på nätet. Det dröjde inte många dagar innan Tomas surfade in, men han lämnade inget meddelande 🙁 Jag fick ta saken i egna händer och skickade iväg ett mejl. Han svarade bara någon timme senare. Dock, eftersom jag inte var betalande medlem, så kunde jag inte läsa allt han skrivit till mig. Efter mejlande fram och tillbaks på kvällen hade han lyckats förmedla sin mejladress. Samma kväll, en fredagkväll, var jag ute och tog ett glas vin med en kollega. Så när jag kom hem och skulle skicka ett meddelande till honom via mejlen, råkade jag av misstag skicka det från mitt mobilnummer. Det upptäcktes dock först nästa morgon när han skickat mig ett SMS. Vi skickade SMS hela dagen och snart bestämde vi att vi skulle träffas. Från att först bestämma att vi skulle träffas på fredagen, blev det sedan måndagen och till sist söndagen. Jag var så himla nervös när han dök upp hos mig och han var inget jag hade föreställt mig. Min första tanke när jag såg honom stå på min veranda var vem denna “bratz” från Stockholm med sitt backslick och pappas bil var. Men så fort han öppnade munnen märkte jag, trotts sin dialekt, att han inte var någon bratz och att han verkligen kunde vara den halva som saknades i mitt liv. Vilket senare visades stämma.

 

Tomas

Foto: Matilda Wik

Jag föddes den 12 juni 1980 i Borås. Min far jobbade i Moskva på den tiden så bara några månader senare fick jag uppleva det sovjetiska samhället. Min uppväxt blev kringflackande med allt från Saudi Arabien, Tyskland, mer Ryssland och slutligen Ukraina. För närvarande jobbar jag på transportfirman Scan Global Logistics på deras kontor i Norrköping.

 

Hur jag träffade Emma:

Jag hade haft min annons ute en tid och hade mer eller mindre givit upp hoppet på att träffa någon denna väg, men så satt jag denna fredagkväll och kollade igenom vad det fanns för folk online. Då var Emma där, men med tanke på att Skärblacka (som hon skrivit som ort) låg så långt från Stockholm, velade jag om jag skulle ta kontakt med henne eller inte. Så här med facit i hand var hon snabbare än mig 🙂 Det visade sig dock att hon inte var betalande så jag hade ett smärre helvete att försöka förmedla min mejladress till henne. När jag lyckats till slut fick jag dock aldrig något svar från henne, vilket resulterade i att jag gick och la mig. Nästa morgon hade jag fått ett mejl från henne från hennes mobilnummer. Jag tänkte att det var lika bra att svara så vi skickade SMS till varandra hela lördagen. Ganska snart bestämde vi att det var lika bra att träffas. Jag hade planerat att åka till Tyskland nästkommande torsdag, så jag tänkte passa på och träffa Emma på vägen hem. Men eftersom samtalet blev djupare och djupare blev det snart bestämt att jag skulle komme hem till henne redan nästkommande dag den 6 juni. Fylld av pirr i magen körde jag de 200 km från Nynäshamn och hade ingen aning vad som väntade mig. När jag kom fram stod dörren öppen till hennes hus, men hon syntes inte till. Sedan uppenbarade hon sig som den skönhet hon är, från bakom husknuten. För mig var det som att pilla i proppskåpet med svettiga händer – någon slog bara undan benen för mig…